(Ur Läseboken)

Ett kapitel om hur det går till att läsa det här kapitlet

Ingen har lyckats förklara hur läsprocessen går till i detalj. Men världens forskare har kommit en bit på väg de senaste 20 åren, då mer än 90 procent av all hjärnforskning har utförts. Du läser dagligen och tar det som den naturligaste sak i världen. Ungefär som att cykla. I det här kapitlet får du veta vad som händer när du läser – det här kapitlet.

Det du har framför ögonen är en boksida och som all skriven text är den en typ av minne; precis som lertavlan, runstenen och hårddisken. Sidan är uppbyggd av en mängd svarta och vita punkter som bildar ett mönster. Det vi i dagligt tal kallar för text.

För ungefär ettusensexhundra år sedan konstaterade Augustinus att ögonen är den punkt där världen tränger in. I detta ögonblick är det de här orden. Och det är din hjärna som läser dem; dina ögon fungerar bara som en slags kikare.

Hastigheten har betydelse

Det räcker att du tittar 0,25 sekunder för att identifiera två-tre ord i den här texten. De ord du läser just nu ”åker in i” ögonen, som omvandlar dem till energiknippen. De förs vidare genom miljontals trådar i synnerverna och mellanlandar i korttidsminnet, innan de åker till olika delar av hjärnan och processas. Och pang så ser du vad det står här. Fantastiskt eller hur?

Om du dröjer kvar längre vid varje fixering, exempelvis en halv sekund, så får inte hjärnan mer information. Så du tjänar inget på att läsa för långsamt. Tvärtom. Hastighet är nämligen en avgörande faktor, när den sätts i relation till förståelse, enligt forskarna. När du läser snabbare stimuleras hjärnan och därmed ökar din koncentration, fokusering, motivation och förståelse.

Om du läser den här artikeln på skärm, så läser du den upp till 25 procent långsammare, enligt forskare. De flesta läsare tycker dessutom att det är tröttsamt och jobbigt att läsa direkt på skärmen.

Ökad läshastighet ökar förståelsen

Läshastighet är en individuell färdighet och vi läser olika fort. Om du ökar din individuella läshastighet vid vanlig vardagsläsning, så ökar också möjligheterna att du förstår vad du läser.

När en person läser fort kan man säga att det är som om en rad X2000-tåg kontinuerligt far in i hjärnan. Läsprocessen är helt upptagen av att ta hand om den information som kommer in. Koncentration, fokusering, motivation och förståelse ökar – en positiv spiral. När en långsam läsare läser kan det liknas vid spårvagnar, som kommer då och då. Det blir glapp i informationsflödet och läsprocessen understimuleras. Koncentration, fokusering, motivation och förståelse minskar. Det resulterar i att hjärnan, som är en pigg liten krabat, gör ett tankesprång och du börjar fundera på vad du ska äta till lunch, göra i helgen eller…

Framför och bakom ögonen

Det räcker förstås inte med en text för att läsa. Läsprocessen består av två delar: det du har framför ögonen – texten – och det du har bakom dem – hjärnan. Det sistnämnda handlar bland annat om läskunskap, ordförrådets storlek och erfarenhet av språket. Lägg till det dina generella kunskaper och erfarenheter. Dina erfarenheter och kunskaper påverkar också läshastigheten, ju mer kunskap du har i ämnet, desto fortare kan du läsa texten.

När du läser en text i ett ämne du behärskar, så vet din hjärna med stor säkerhet vad det står på fortsättningen av raden. Du känner till alla begrepp och kanske alla personer som nämns. Det kan vara en arbetstext, en text om en hobby eller en artikel på tidningarnas nyhets- eller sportsidor.

Ett varumärke eller tv-program

Signaler från våra yttre sinnen håller hjärnan kontinuerligt underrättad om vad som är på gång. Ungefär 90 procent av alla externa sinnesintryck kommer via synen. Känsel, hörsel, lukt och smak står för resten. När du föddes fanns redan grunden till den infrastruktur och de processer som hanterar detta flöde av information.

En vacker dag så ljudade du dig igenom det första ordet. Din hjärna gjorde det genom att gissa och dra slutsatser. Precis som de flesta andra barns hjärnor. Det kanske var ett ord i en bok, ett varumärke eller namnet på ett tv-program. Ett ord blev flera och snart kunde du läsa en text. Samtidigt lärde du dig att identifiera massor av ansikten och saker; att komma ihåg namn, vägen till kompisar, telefonnummer, adresser, melodier och deras texter, regler för lekar och spel; hur du skulle agera för att få igenom din vilja när du pratade med din lärare, mormor, kompisarna och familjen.

Men det är inte alla som lär sig läsa flytande. 25 procent av alla normalbegåvade svenskar har läsproblem, vilket betyder att de inte har en läskunskap som motsvarar nionde årskursen i grundskolan.

Även skickliga läsare läser fel

När du blev mer rutinerad och fann ett främmande ord i texten, så hoppade din hjärna över det och konstaterade dess betydelse utifrån sammanhanget. Ibland läste du om för att förstå vad texten ville förmedla. Andra gånger fortsatte du obekymrat eftersom du läste exempelvis lägenhet istället för bostad. Faktum är att rutinerade läsare inte läser varje ord. En del läser hälften av orden; andra betydligt färre.

Din hjärna känner igen orden på utseendet; på samma sätt som den känner igen olika blomsorter eller mobiltelefoner. Det som skiljer orden åt är särskilda kännetecken. Upp- och nerstaplar är därför viktiga vid identifikationen av ord. Tag exempelvis ordet ”tag”. Det innehåller bokstaven ”t”, som har en uppstapel och ”g” som har en nerstapel. Man kan säga att hjärnan tolkar ordens ”skyline”. Det är förklaringen till att det är lättare att läsa texter där man blandar versaler och gemener (små bokstäver), jämfört med en lång text med enbart versaler; där både över- och underkanten är jämn.

Att läsa är att fatta beslut

Genom åren har din hjärna lärt sig nya ord. Idag känner den igen mellan 50 000 och 100 000 ord. Och eftersom hjärnan känner till 50 000–100 000 ord, så kan jag som textförfattare välja mellan lika många då jag skriver den här texten.

Den handlar om läsprocessen, så det innebär att du har förväntningar på vad som ska komma. Jag kan därför inte välja vilket ord som helst ur ordförrådet. Det är ett faktum som påtagligt begränsar antalet ord du har att välja mellan. Du har med andra ord en rimlig uppfattning om vad min hjärna kan tänkas skriva, innan din läser det.

Att läsa är att fatta beslut. Kontinuerligt. Hur komplicerat beslutet är beror på dina tidigare kunskaper – i kombination med hur mycket information du måste ta in i hjärnan. Hur mycket information som behövs för att du ska förstå texten, beror också på hur många alternativ du har att välja mellan. Står det ”Karl XVI”, så är alternativen inte så många. Då vet du att nästa ord är ”Gustaf” och om nästa ord är ”och drottning” så är det stor chans att det är ”Silvia”.

Vi läser inte bara text

Men vi läser inte bara text. I den läsvärda boken ”En historia om läsning”, skriver Alberto Manguel: ”Bilisten läser vägskyltar, den japanske arkitekten marken där ett hus ska byggas så att det skyddas från onda krafter, zoologen läser djurspår i skogen, kortspelaren sin partners kroppsspråk, dansaren läser koreografens anvisningar och publiken dansarens rörelser, astronomen en karta över sedan länge slocknade stjärnor, vävaren det invecklade mönstret till en matta, organisten läser flera samtidiga musikstämmor på notbladen, föräldern sitt spädbarns ansikte för att hitta tecken på glädje eller rädsla, den kinesiske spåmannen de urgamla teckningarna på ett sköldpaddskal, den älskande den älskades kropp, psykiatrikern hjälper sina patienter att läsa förbryllande drömmar, den hawaiianske fiskaren läser havsströmmarna genom att doppa handen i vattnet, bonden läser vädret på himlen.”

Och själv har du just avkodat en mängd svarta och vita punkter på ett pappersark, eller uttryckt på ett annat sätt, du har läst ett kapitel i den här boken.

(Ur Skrivboken)

Knäck skrivkoden – skriv som läsarna läser

Lite förenklat kan man säga att hjärnan bara tar emot den information den vill ta in. Det gäller budskapets innehåll men också hur texten är konstruerad. I det här kapitlet kan du läsa om hur hjärnan vill att dina texter ska se ut för att attrahera hjärnan.

När jag flög med en portfölj som handbagage och var stressad, hände det att jag glömde att lägga den under stolen framför mig. Om stolen bredvid var ledig la jag portföljen där istället; jag skulle ju jobba så fort vi kommit upp i luften. En dag stod det en flygvärdinna vid mikrofonen och hon la till något hennes kollegor aldrig sagt tidigare: ”…annars kan den glida ut i mittgången vid ett olyckstillbud”. Jag fick helt plötsligt en förklaring, till varför jag ska lägga handbagaget nere vid fötterna. Efter den dagen har det aldrig hänt att jag missat det.

Min förhoppning är att du ska minnas, vad du bör tänka på när du skriver, om du får en förklaring till hur det underlättar för läsarens hjärna.

34 steg till bättre texter

Det här kapitlet är tänkt att fungera som en ingång till bokens olika delar, en sammanfattning och ett index. Det innehåller 34 punkter som gör det enklare att skriva texter, som fungerar på hjärnans villkor. Varje punkt avslutas med ”Läs mer” och hänvisningar till bokens olika kapitel. Genom att läsa dem, får du en förklaring till hur hjärnan fungerar och hur det påverkar läs- och skrivprocessen.

För att göra det lättare att hitta i boken står det ett L framför sidanvisningen om texten finns i Läseboken och ett S om den finns i Skrivboken. Om rubriken på kapitlet står med kursiv stil, Hjärnan letar efter likheter och olikheter, så kan du hitta information i hela kapitlet. När det står ett P framför siffran så innebär det att du kan hitta mer information i någon eller några av nedanstående 34 punkter.

Du kanske har läst en del av de punkter som finns i det här kapitlet tidigare. Skillnaden är att de ofta har utgått från språkvetenskap. Här är det hjärnan som är i fokus, vilket du förhoppningsvis inte har kunnat undgå att uppmärksamma.

Eftersom den här boken fokuserar på skriv- och läsprocessen, hoppar jag över målgrupper, målgruppsanalyser och liknande.

1. Rubrik

Ögonen söker intuitivt upp den största rubriken på sidan. Av erfarenhet vet hjärnan att den finns högst upp – och oftast till vänster. Ögonen tittar på texten innan den tittar på bilden. Rubriken är den trampolin som ska skicka läsaren vidare i texten.

Läsare på nätet föredrar syltburksrubriker: Hallon, Abborrfors, 2007. Rubrikerna ska vara tydliga och enkla, inte roliga eller underfundiga.

Fångar rubriken läsarens intresse? Är den tydlig och enkel?

Läs mer: Mycket tyckande och känslor, L11 • Uppmärksamhetsekonomin, S68 • Hjärnan letar efter likheter och olikheter, S80 • Gallup, Ogilvy, Ney, Kroll och hjärnan, S86 • P6 • P27

Huvudmeny:

Ett kapitel om hur det går till att läsa det här kapitlet

Hastigheten har betydelse

Ökad läshastighet ökar förståelsen

Framför och bakom ögonen

Ett varumärke eller tv-program

Även skickliga läsare läser fel

Att läsa är att fatta beslut

Vi läser inte bara text

Knäck skrivkoden – skriv som läsarna läser

34 steg till bättre texter

1. Rubrik

Seminarier och utbildningar

På gång

Huvudmeny:

Ett kapitel om hur det går till att läsa det här kapitlet

Hastigheten har betydelse

Ökad läshastighet ökar förståelsen

Framför och bakom ögonen

Ett varumärke eller tv-program

Även skickliga läsare läser fel

Att läsa är att fatta beslut

Vi läser inte bara text

Knäck skrivkoden – skriv som läsarna läser

34 steg till bättre texter

1. Rubrik

­

Seminarier och utbildningar

På gång